Stålindustrin ställer om
Den traditionella ståltillverkningen är den industri som bidrar mest till koldioxidutsläppen. Enligt World Steel Association står den för sju till nio procent av de totala globala CO2-utsläppen. Men efterfrågan på mer hållbart stål ökar, vilket driver stålindustrin i en mer hållbar riktning.
De största köparna av ”grönt stål” är industrier inom transport och mobilitet, så som bilindustrin, tung transport och sjöfart. Andra stora köpare är företag inom tung industri, service och handel, energi och vitvaror.
− Minskade koldioxidutsläpp ligger högt upp på agendan, vilket ökar kundernas efterfrågan på mer hållbara stålprodukter. Regleringar sätter ett pris på koldioxidutsläpp. Stål som produceras med kol straffas ekonomiskt jämfört med mer hållbart ”grönt stål” som produceras med mindre koldioxidutsläpp, säger Mattias Rapaport, VD för Stena Metal International som bedriver global handel med järn-, metall- och rostfritt skrot som har samlats in och bearbetats av Stena Recycling.
Stål är ett av de mest återvunna materialen i världen. Enligt EuRIC, European Recycling Industries' Confederation, kan man genom att använda stålskrot i stället för jungfrulig malm minska koldioxidutsläppen med 58 procent, luftföroreningarna med 86 procent och vattenföroreningarna med 76 procent.
Det finns ett stort utbud av stål som kan få nytt liv genom återvinning och cirkulära lösningar. I EU kommer cirka 80 procent av skrotet från uttjänta produkter, 13 procent är spill från tillverkning av produkter och 7 procent kommer från avfall och fel vid stålproduktion.
− Allt skrot är inte lika. Medan färskt spill från stålproduktionen relativt enkelt kan återföras till processen, behöver gammalt insamlat skrot i allmänhet sorteras, behandlas och bearbetas innan det kan omvandlas till nytt stål för nya produkter”, säger Mattias Rapaport.
Europa håller för närvarande på att övergå från traditionell kol- och järnmalmsbaserad masugnsproduktion till mindre förorenande elugnsbaserade produktionsprocesser.
− Produktionen i Europa sker fortfarande till största delen med jungfruliga material. Det andra spåret använder stålskrot i ljusbågsugnar och utgör cirka 40 procent av den europeiska produktionen, en siffra som kommer att öka under det kommande decenniet. Det är här företagen inom Stena Metallkoncernen kan spela en stor roll. Genom att ha långsiktiga relationer med företag som levererar och efterfrågar stålskrot är Stena Metall väl positionerat när efterfrågan på skrot ökar. Det här är en stor möjlighet för oss, men vi behöver fortsätta investera i vår verksamhet för att bidra till den gröna omställningen”, avslutar Mattias Rapaport.
Läs mer om stålindustrins omställning i vår Årsberättelse och Hållbarhetsrapport 2023/2024:
Du kanske också är intresserad av
![Metall omvandlas till mindre bitar i fragmenteringsmaskin]()
”Mitt intresse för cirkulär ekonomi ledde mig till Stena Metalls traineeprogram”
![En hjullastare lyfter en bal med komprimerat pappersavfall.]()
”Som filialchef har jag ansvar för en otroligt spännande verksamhet”
![En grupp anställda på Stena Recycling, klädda i skyddsutrustning, undersöker metallskrot.]()
Konkurrenskraft i mångfald
![Två manliga anställda på Stena Recycling arbetar utomhus på återvinningsanläggningen i Pori i Finland. Fragmeteringsmaskinen i bakgrunden används för att bearbeta metallskrot till mindre bitar. Arbetet innefattar hantering av tunga maskiner och fordon. Säkerhetsfrågorna står därför högt på dagordningen och berör alla]()
“En säker arbetsplats är allas ansvar”
![Ole Hansen, en manlig produktionsarbetare på Stena Recycling i hög skyddsutrustning i produktionsanläggningen i Bergen, Norge. Inkludering bygger starka team]()
”Jobbet på Stena förändrade mitt liv”
![Lovisa Eriksson, chef för region Stockholm på Stena Recycling, i skyddsutrustning]()
Från trainee till Operations Director
![Samira Akbari, en kvinnlig Stena Recycling-medarbetare klädd i labbrock i återvinningslabbet på Stena Nordic Recycling Center.]()
Samira Akbari arbetar med återvinning − i labbet
